Fastigheter och andra investeringar

En e-bok av SBP Nordic

Att investera effektivt för sin framtid innefattar att bygga portföljer som korrelerar med hela sin ekonomi. Det är något som många missar. Det innebär att blanda flera olika typer av investeringsinstrument där absolut fastigheter skall vara en del men inte allt. Eftersom vi vill hjälpa till att utbilda våra medlemmar så har vi valt att publicera denna E-bok som förhoppningsvis kommer ge dig en bättre överblick över vad som finns att tillgå på marknaden. Vi hoppas du finner den intressant. Vi önskar dig lycka till med att bygga en effektiv portfölj.

list
Våra e-böcker är uppdelade i tydliga kapitel. När du läser e-boken kan du navigera dig med hjälp av innehållsförteckningen som döljer sig bakom innehållsikonen i det övre högra hörnet. Klicka på den när som helst för att se och hoppa till kapitel.

Innehåll

MARKNADEN
Vad är ”marknaden” och hur navigerar vi den enklast?

Vilka alternativ har jag att välja på, vad passar mig och vad behöver jag? Vi väljer här att endast behandla de vanligaste sparformerna på marknaden. Det finns mycket mer att välja på men det är oftast dyrare alternativ.
De alternativ som vi beskriver är:

 

Företagsobligationer
De senaste årens svängningar på aktiemarknaden har gjort att spararna börjat leta efter alternativ. Företagsobligationer lockar sparare eftersom de ger god direktavkastning samtidigt som man får tillbaka pengarna så länge företaget inte går i konkurs. Att teckna en företagsobligation innebär rent praktiskt att du lånar ut pengar till företaget och i gengäld får en ränta som tack.
Fast ränta
Låga avgifter
Säkrare än aktier

Aktier
När du köper aktier blir du delägare i ett företag. Du har två sorters vinst att erhålla från dina aktier förutsatt att bolaget är lönsamt. När kursen stiger ökar värdet på dina aktier. Som delägare har du rätt att få del av företagets vinst. Det får du i form av en aktieutdelning en gång om året, om företaget går bra och delar ut vinst.
Följer marknaden
Låga avgifter
Följer konjunkturen

Optioner & Terminer
Den som köper en aktieoption köper rättigheten, men inte skyldigheten, att köpa eller sälja aktier till ett förutbestämt pris under en viss tidsperiod. En terminsaffär är ett avtal idag om att köpa eller sälja en vara till ett överenskommet pris på en bestämd dag i framtiden.
Hög avkastning
Hög risk
Stora möjligheter

Strukturerade produkter
Investeringar i strukturerade placeringar ger möjlighet till god avkastning samtidigt som risken att förlora insatt kapital är begränsad. Du vet oftast vad du som lägst kommer att få tillbaka när löptiden är slut.
Möjlighet till avkastning utan risk
Investera i tillväxtmarknader
Höga avgifter

Crowdfunding
Dagens teknik har gett oss möjligheten att erbjuda sparmarknaden helt kostnadsfria investeringslösningar för första gången. Det påminner mycket m företagsobligationer till strukturen men är oftast inte noterade på en reglerad marknadsplats. Hos vissa aktörer som exempelvis SBP finns dock en marknadsplats för egna utgivna instrument. Projekten är enklare än många andra instrument att förstå och det finns ofta goda säkerheter bakom investeringen.
Fast ränta
Inga avgifter
Goda säkerheter

Du har säkert hör uttrycket ”lägg inte alla ägg i samma korg”. I investeringssammanhang kallas det att diversifiera sin portfölj. Det innebär att man sprider sina risker för att undvika att förlora för mycket pengar om en enskild investering går dåligt. När man skapar sin investeringsportfölj är det sunt att välja investeringar och blanda de alternativ som finns tillgängliga på marknaden på ett sätt som passar den egna riskviljan och ekonomin.
Marknaden är turbulent och vi befinner oss i en tid där fler och fler val hamnar på oss som individer. Nu kanske mer än någonsin är behovet av information som störst. I den här e-boken ger vi dig grundläggande information om de vanligaste investeringsformerna som finns på marknaden.  Förhoppningsvis kan den hjälpa och ge dig det underlag du behöver för att ta välinformerade beslut för dig och din ekonomi.

 

FÖRETAGSOBLIGATIONER
Vad är det och varför växer marknaden så snabbt?

Ett begrepp i sparandet är den växande trenden med företagsobligationer. På tio år har marknaden för den här typen av investeringar femfaldigats. På grund av den kris som drabbat världen under 2008/2009 fortsätter sparandeformen att öka. Det här har sin grund i att företagen har svårare att få lån från bankerna men samtidigt behöver kapital för sina satsningar. Det är här många väljer att erbjuda obligationer i bolaget. Det här innebär att du rent teoretiskt lånar ut pengar till företaget och för det får du en ränta under låneperioden. Det är att likna med en vanlig sparränta fast med betydligt högre risk. Vid låneperiodens slut skall du sedan få tillbaka det belopp som du lånat ut. När statsräntorna är låga och aktiemarknaden allt mer volatil har intresset för företagsobligationer som sparande ökat.

Historiskt har marknaden för svenska företagsobligationer varit relativt liten och har hämmats av företagens starka och traditionstyngda relationer till sina banker. På senare år har dock marknaden tagit fart rejält med en tidig uppgång runt år 2000, då på grund av det låga ränteläget. Den riktigt stora tillväxten på marknaden kom dock efter att finanskrisen brutit ut 2008 och sedan dess har marknaden växt med cirka 60 %.

Efter finanskrisen 2008/09 beslutade Baselkommittén att införa Basel III reglerna, vilket är ett uppgraderat regelverk av Basel I och II. Genom att ställa hårdare krav på bankerna vad gäller framför allt kärnprimärkapital och likviditet ska regelverket bidra till finansiellt starkare banker som ska kunna klara av en ny finansiell kris. Följden av det nya regelverket är att bankerna har blivit hårdare vid utlåning till framför allt små och medelstora bolag eftersom utlåning till dessa anses mer riskfyllt. För företagen har Basel III lett till att det har blivit svårare att erhålla lån och att lånen har blivit ”dyrare” vilket har bidragit till att många stabila och välmående bolag nu har vänt sig till obligationsmarknaden för att finansiera sin verksamhet.

De senaste årens svängningar på aktiemarknaden har gjort att spararna börjat leta efter alternativ. Företagsobligationer lockar spararna eftersom de ger god direktavkastning samtidigt som man får tillbaka pengarna så länge företaget inte går i konkurs. Att teckna en företagsobligation innebär rent praktiskt att du lånar ut pengar till företaget och i gengäld får en ränta som tack. Efterfrågan på företagsobligationsfonder har växt lavinartat de senaste åren, som har kantats av en orolig marknad och låga räntor som påverkats av allt från presidentval till en potentiell Brexit. Företagsobligationer har en förväntad avkastning som överstiger statsobligationer men som också är mer riskfyllda eftersom de är starkt förknippade till företagets ekonomiska läge. Dock är företagsobligationsfonder inte lika riskfyllda som aktiefonder och är därmed ett alternativ för den som letar efter ett mellanting mellan vanliga obligationsfonder och aktiefonder. Att investera i företagsobligationer kräver oftast ett stort ingångskapital, som kan röra sig om flera miljoner kronor, vilket lämnar många småsparare utanför. Men idag finns det fler möjligheter. Dock är företagsobligationsfonderna ett betydligt dyrare alternativ till direktinvesteringar i företagsobligationer vilket är att föredra.

Företagsobligationer eller aktier i företag där en investering kan kännas mer riskfylld ger företagsobligationer
ofta en ränta som kan vara svår att överträffa genom aktier i bolaget. Om man tecknar en företagsobligation och har för avsikt att behålla den till slutdagen av obligationens löptid, spelar kursrörelsen på det underliggande företaget ingen roll. Så länge företaget inte går i konkurs erhåller man sin förutbestämda ränta. För avkastningen på aktier är det däremot av stor betydelse hur kursen på börsen utvecklar sig. Att få en överraskande hög avkastning, som vissa aktier kan ge, är inte sannolikt genom företagsobligationer. Däremot är risken att förlora pengar på företagsobligationer mindre, eftersom kursrörelserna på börsen inte spelar lika stor som roll som för aktier. Om man investerar i företagsobligationer kan man dock förlora hela sitt investerade belopp vid en konkurs. Handla helst därför endast säkerställda obligationer.

Att investera i företagsobligationer kan ha flera fördelar jämfört med att placera pengar i aktier eller räntepapper utfärdade av stater. Det är ett tryggt sparande jämfört med aktier och du tar ingen kursrisk om du låter obligationen löpa till förfallodagen. Företagsobligationer ger en hög och jämn avkastning. Avkastningen varierar normalt mellan 3 till 12 procent, men det beror på vilket bolag och löptiden på obligationen. Företagsobligationer ger högre avkastning jämfört med statsobligationer och det kan vara bra att utnyttja i ett sjunkande ränteläge. Företaget kan gå i konkurs och då kan du förlora pengarna. Men det är lättare att få tillbaka kapitalet i en företagsobligation än en aktie eftersom den är prioriterad vid en konkurs.

Att placera sina pengar i företagsobligationer kan som sagt ge en jämn och hög avkastning. Men det krävs mycket pengar för att du ska kunna göra en direktinvestering i en företagsobligation. Men att som privatperson placera direkt i företagsobligationer är inte lätt. Det är en liten handel i företagsobligationer och det krävs mycket kapital för att göra en investering. Den har tidigare varit en stängd marknad för privatpersoner. En post i en företagsobligation är minst från 500 000 till kronor till 1 000 000 kronor och de flesta företagsobligationer handlas inte på någon börs. Företagsobligationer ger högre avkastning jämfört med statsobligationer och det kan vara bra att utnyttja i ett sjunkande ränteläge.

Men det finns också nackdelar med att spara i företagsobligationer. Bland annat är andrahandsmarknaden ofta begränsad. Därmed kan det vara svårt att göra sig av med obligationen i förtid. Se därför till att bolaget du handlar av har en egen andrahandsmarknad alternativt att obligationerna är börsnoterade. Obligationer är attraktiva för de med lite mer kapital att investera då de ofta ger en bra ränta på det inlånade kapitalet. Det finns självklart även risker med att investera i företagsobligationer, som ibland kan skilja sig mot de risker man utsätter sig för när man köper aktier i företaget.

Företagsobligationer har blivit populära därför att de ses som ett alternativ till vanligt räntesparande. En penningmarknadsfond ger en avkastning runt noll idag och obligationsfonder är inte mycket bättre. Då framstår företagsobligationsfonder som mer intressanta. Problemet i dessa är att förvaltningen är aktiv och innehaven varierar och därför varierar även avkastningen. Vanliga företagsobligationer anses ofta vara att föredra då du dels vet vilket bolag du investerar i samt att räntan är fast under löptiden.

 

 

AKTIER
Hur kan jag minska risken i mina aktier och samtidigt öka möjligheten till avkastning?

När du köper aktier blir du delägare i ett företag. Du har två sorters vinst att erhålla från dina aktier förutsatt att bolaget är lönsamt. Om företaget går bra får du del av vinsten. Samtidigt stiger värdet på dina aktier på sikt. Som delägare har du rätt att få del av företagets vinst. Det får du i form av en aktieutdelning en gång om året, om företaget går bra och gör vinst. Aktiebolagens utdelningar är inte alltid en tillräckligt bra anledning för dig att köpa aktier. Det intressanta med aktier för att verkligen tjäna pengar på dem är att aktier ger mer avkastning på sikt genom att priset på aktierna kan stiga. När företaget du investerat i tjänar mer pengar ökar värdet på företaget. Eftersom dina aktier representerar en andel av företaget stiger även värdet på dina aktier. Stigande aktiekurser, till skillnad från aktieutdelning, förvandlas inte till vinst förrän den dag du säljer aktierna dyrare än du köpte dem.

Ska man välja A- eller B-aktier? Om du vill vara engagerad i företagets verksamhet och framtid kan det vara en idé att välja A-aktier med rösträtt. Men för de allra flesta så spelar det oftast ingen roll vilken typ av aktie du äger, eftersom det oftast inte påverkar kursen markant och ej heller utdelningen. I de fallen kanske B-aktier räcker. Handeln är också ofta större i dessa vilket ökar chanserna att köpa och sälja aktier i bolaget när du väljer att göra så.

En vanlig aktie-strategi är att satsa på värdeaktier. Det betyder att du köper aktier som värderas lågt, men det är inte så enkelt som det låter. De flesta bolag med aktier som ofta är billiga är stora bolag. Ofta är bolagets försäljnings- och vinsttillväxt låg. Det finns med andra ord ibland en anledning till att värderingen är låg, så även om risken också i allmänhet också är låg kan däremot risken för låg avkastning vara hög.

Tillväxtaktier är en annan strategi där risken men också potentialen är högre. Tillväxtaktier kännetecknar bolag som ökar sin vinst, omsättning eller balansräkning snabbare än marknaden i genomsnitt. Aktierna är ofta betydligt mer volatila (större kursrörelser upp och ned). Det mest använda värderingsmåttet på aktier är P/E-talet som indikerar hur mycket bolaget värderas per intjänad krona. Ett bolag med högt P/E-tal förväntas göra stora vinster. Med ett högt P/E tal får du betala ett högt aktiepris på grund av vinsterna i företaget.

P/E är en förkortning för price per earning och är ett av de vanligaste nyckeltalen som används för att se om en aktie är köpvärd eller inte. Price står för aktiens pris och earning står för bolagets vinst. Nyckeltalet visar alltså priset på en aktie i relation till bolagets vinst per aktie. Vinsten per aktie är bolagets totala vinst delat med antal aktier som finns i bolaget. Såhär räknar du ut P/E-tal: Dela aktiens pris med bolagets vinst per aktie.

Så när du funderar på vilken aktie du skall köpa så kan P/E-talet vara användbart eftersom det visar hur högt eller lågt aktien är värderad av marknaden. När man ska värdera aktier behöver man uppskatta företagets framtidsutsikter och då finns det mycket att ta hänsyn till. Framtida vinstutveckling är ett exempel. Börja med att titta på vilken bransch som bolaget är i, hur ser den ut och hur stor marknadsandel företaget har och om den ökar. Man bör även titta på aktiens historiska lönsamhet. Har bolaget en stadig vinsttillväxtökning då är sannolikheten stor att det kommer fortsätta ha hög lönsamhet. Har företaget en god och stabil avkastning på eget kapital är det ofta ett välskött företag. Sådan här information hittar du enklast i företagets årsredovisning, eller direkt hos din nätmäklare.

Utdelningsaktier är bra om man är ute efter en hög utdelning på sitt innehav. Om man använder sig av utdelningsstrategin försöker man alltså ta del av så mycket utdelning man bara kan. Tanken med aktieutdelning är att den vinst som bolagen gör delas ut till aktieägarna. Det är oftast stora och stabila bolag som har hög utdelning, strategin är därför försiktig och upplevs av många som tryggare eftersom större, stabila bolag inte förknippas med så stor risk. Leta efter bolag som normalt håller samma utdelning genom åran alternativt ökar den.

Att investera i investmentbolag är ytterligare en strategi. Exempel är bolag som Industrivärden, Investor, Ratos, Latour och Kinnevik. Då köper du in dig i en hel korg med olika aktier. Ett investmentbolag har som affärsidé att äga och investera, i andra aktiebolag. I och med att vi kan köpa aktier i investmentbolaget via börsen kan vi indirekt bli ägare till de aktierna som investmentbolaget äger. Genom investmentbolagets aktieägande bygger de upp en aktieportfölj som vi som sparare kan investera i. Att köpa aktier i ett investmentbolag kan därför liknas med att köpa andelar i en fond fast utan de höga avgifterna. En fördel är den så kallade substansrabatten. Substansrabatt är när ett investmentbolags börsvärde är lägre än värdet på de tillgångar bolaget äger vilket är värt att kolla upp innan man handlar. Motsatsen kallas premie men är ovanligare.

Du kan också köpa aktier i ett börsnoterat fastighetsbolag. Det som händer då är att du blir aktieägare i bolaget. Du kan själv göra research om olika bolag innan du köper aktier i bolaget – för att veta mer om personerna bakom bolaget och hur bolagets utveckling sett ut. Det skiljer mycket mellan bolagens mål och fokus vilket man bör vara medveten om. En del har fokus på utveckling men av de börsnoterade så är oftast förvaltning huvudfokus. Detta speglar i sin tur avkastningen. Man får även tänka på att exempelvis räntenivåer och avdragsmöjligheter för dessa blir en riskfaktor att ta i beräkning. I slutändan sätter du din tillit till bolaget i fråga och har själv i princip ingenting att säga till om när det kommer till val av projekt eller nyförvärv till hyresbeståndet. Din investering bidrar därmed inte till samma valmöjlighet – som att kunna investera i ett specifikt projekt, som om du till exempel hade investerat i enskilda projekt genom crowdfunding eller företagsobligationer.

Vid aktier har du inte heller någon säkerhet bakom din investering – så om bolaget skulle gå i konkurs även om det är ovanligt för ett noterat bolag så finns inga garantier eller säkerheter som prioriterar dig som aktieägare bakom. Med tanke på att bolaget är börsnoterat – kommer det också påverkas av börsens svängningar

Vad påverkar kursen?
Förväntningar. Du förväntar dig att företaget kommer att gå bra framöver. Du hoppas också att kursen kommer att stiga eftersom företaget går bra och att utdelningarna blir stora eftersom företaget gör vinst. Ibland står aktiekursen lågt i ett bolag som gör stora vinster. Det beror ofta på att förväntningarna för framtiden är sämre.

Vinster och utdelningar. Företagets vinster och utdelningar är det som mest avgör priset på aktien. När företaget växer och tjänar mer pengar blir en aktie mer värd och priset på aktien stiger. Om utdelningarna ökar varje år blir det mer lönsamt att äga aktier i företaget. Även då stiger aktiekursen. På sikt går tillväxt och kurs normalt sett hand i hand. Men på kort sikt kan det se annorlunda ut och kursen påverkas lättare av andra omvärldsfaktorer. På kort sikt är det svårare att förutse hur olika händelser kommer påverka bolaget framöver. Aktiekurserna påverkas alltså av hur förväntningarna ser ut. Med tiden visar det sig om marknadens förväntningar slår in eller ej. Runt tiden då aktieutdelningen betalas ut varje år påverkas aktiekursen direkt av utdelningen. Om du äger aktien på en förutbestämd avstämningsdag får du utdelning. Vilket datum avstämningsdagen är beslutas av årsstämman. Före avstämningsdagen kan aktiekursen stiga något, i väntan på att utdelningen ska komma. Efter avstämningsdagen sjunker ofta kursen med lika många kronor som aktieutdelningen gav.

Ränteläget. När du sparar eftersträvar du högsta möjliga avkastning och om du kan få en ränta liknande avkastningen på aktier väljer du räntor eftersom det är ett säkrare och stabilare alternativ varpå aktiemarknaden går ned. Därför har räntan en direkt effekt på hur mycket pengar som omsätts på börsen och hur börsen utvecklas. Räntan i sin tur har en direkt koppling till konjunkturen. Om Sveriges ekonomi går dåligt sänker Riksbanken räntan för att få igång ekonomin. Det gör det billigt att låna och investera, vilket är positivt för företagen. Om Riksbanken däremot höjer räntan blir det dyrare att låna och företagen får det dyrare och går sämre. I en lågkonjunktur är utvecklingen på börsen ofta sämre, trots att räntan är låg.

Omvärlden. När det blir oroligt på de utländska börserna märks det av även på börsen i Sverige. Det är inte så konstigt då Sverige är en väldigt liten del av en stor marknad och vi påverkas mycket av vad som sker på utländska börser. Det handlar framför allt om de amerikanska börserna New York Stock Exchange (NYSE) och Nasdaq, men även Tokyo, Shanghai, London och Frankfurtbörsen. Svenska bolag är beroende av en fungerande global marknad. Om de amerikanska börserna går ner beror det förmodligen på att den amerikanska ekonomin förväntas gå sämre. Då påverkas även vissa svenska bolag eftersom USA kommer att köpa färre produkter tillverkade av de svenska bolagen. En annan anledning är psykologi. Börspessimism smittar.

Rykten. Dagliga svängningar på börsen handlar mycket om spekulation och rykten. Särskilt när det inte är rapporttider kan rykten påverka mer då det inte finns så mycket information att dra slutsats ur.

Hur handlar jag?
Det är enkelt att spara i aktier. Du behöver bara öppna en depå hos en bank eller fondkommissionär. Sen är du igång. Aktiehandeln sker under börsens öppettider, mellan klockan 9 och 17:30 måndag till fredag. Du kan lägga en order om att köpa eller sälja aktier dygnet runt, beroende på hur din bank, fondkommissionär eller mäklare har öppet. Ordern kommer inte att behandlas på börsen förrän den öppnar på morgonen. När du lagt en order hos din aktiemäklare skickas den till börsen. Där registreras ordern i Stockholmsbörsens datasystem.

Beskattning av aktier, hur funkar det?
Här tar vi bara upp traditionell beskattning, har du ISK eller kapitalförsäkring gäller andra regler.

Skatten på aktievinster i Sverige är 30%. Exempel, du köper aktier i ett bolag för 100 000 kronor och säljer dem för 150 000 kronor har du gjort en vinst på 50 000 kronor. På denna vinst ska du betala 30 procent i skatt, det vill säga 15 000 kronor, oavsett hur länge du innehaft aktierna. Utöver detta kommer alltså 30 procents skatt på den årliga utdelningen. Det är vanligt att man köper aktier i ett bolag vid flera olika tillfällen och till olika priser. I sådana fall måste man räkna fram vad man i genomsnitt har betalat för aktierna. Skatteverket kallar denna grundprincip för beskattning av aktier för genomsnittsmetoden. Detta är denna skattemodell man normalt använder sig av, men det är vanligt att man inte kan reda ut vad man köpt aktierna för särskilt om man haft dem länge. För att vi ska kunna hantera även denna situation finns en alternativ modell till genomsnittsmetoden som kallas för ”schablonmetoden”. Här bestämmer man inköpspriset av aktierna till 20 procent av försäljningspriset. Om du sålt aktier i ett visst bolag för 100 000 kronor säger denna metod att du köpt dem för 20 000 kronor och alltså ska betala 30 procent på vinsten (80 000 kronor) vilket blir 24 000 kronor. Du kan själv välja metod till det du tjänar mest på.

Slutsatsen av detta är att du tjänar på att välja schablonmetoden om du sålt aktier som stigit med mer än 5 gånger inköpspriset. Förluster på aktier är avdragsgilla, vilket innebär att du har rätt att kvitta en förlustaffär mot en vinstaffär. Om du till exempel har gjort en vinst på 50 000 kronor på en aktieaffär och en förlust på 30 000 kronor på en annan affär betalar du skatt (30 procent) bara på mellanskillnaden, det vill säga på 20 000 kronor, och skatten blir 6000 kronor. Om förlusterna är större än vinsterna under ett år betalar du ingen skatt alls, men endast 70 procent av förlusten är avdragsgill. Det innebär att du har rätt till en skattereduktion på 21 procent (70 procent av 30 procent) av förlusten. Slutsatsen blir att om du mot årets slut konstaterar att förlusterna är större än vinsterna ska du försöka plocka fram en vinst genom att kolla om du har aktier som skulle ge vinst om du sålde dem. Om du ändå vill behålla aktierna säljer du dem till en närstående. Aktierna blir då kvar inom familjen, men du har skapat en vinst som du kan kvitta förlusten emot. På detta sätt har du uppnått att avdragsrätten har ökat från 21 till 30 procent. Observera dock att du inte får bestämma priset själv utan måste hålla dig i spannet, högst och lägst betalt, för den aktuella aktien under den dag du väljer att göra affären. Avräkningsnota kan du upprätta själv, och därmed slipper du betala courtage till banken på affären.

Fastighetsinvestering är inte bara för personer som har tid att göra det till sitt heltidsjobb – med miljoner på banken att satsa.

 

OPTIONER OCH TERMINER
Vad är det och hur kan jag använda mig av det?

Options- och terminshandel är ett sätt att hantera risk. Du kan både öka och minska din risk genom dessa instrument. Att skydda sin befintliga aktieportfölj är väl ett av de vanligaste sätten man använder dem. Många använder dem även för att skydda investeringar i skuldinstrument som är beroende av räntemarknaden exempelvis långa fastighetsinvesteringar. Du kan både minska risken genom att ställa ut optioner på befintliga innehav och erhålla en premie för detta. Eller så köper man säljoptioner och har ett färdigt pris man är nöjd med ifall marknaden viker snabbt.

Hävstång. Att köpa en köpoption kräver mindre kapital än motsvarande aktieköp. Ta del av uppgången utan att behöva köpa själva aktien. En kursstegring i aktien ger inte stor avkastning i procent, däremot kan den lätt dubbla optionens värde och den procentuella avkastningen på din investering. Detta kallas hävstångseffekt. Har du fel i din marknads-tro kan du aldrig förlora mer än den premie du betalat för optionen.

Varför handla med terminer? Att handla aktier på termin har blivit en allt populärare strategi bland många aktörer på marknaden. Genom att köpa aktier på termin kan du både försäkra dig om ett framtida inköpspris för en aktie och dessutom ha kapitalet tillgängligt för andra investeringar under terminens löptid. Genom att sälja på termin kan du säkra en framtida försäljningskurs på dina aktier, eller om du inte äger de underliggande aktierna, spekulera i en nedgång.

Aktieterminer. En aktieterminsaffär är ett avtal idag om att köpa eller sälja aktier till ett överenskommet pris på en bestämd dag i framtiden. Det på förhand avtalade priset kallas terminspris. Betalning och leverans av aktierna eller varan ska ske vid ett bestämt tillfälle i framtiden mot terminspriset. Terminen innebär en skyldighet för både köparen och säljaren av terminen. Köparen av en aktietermin ska på slutdagen köpa aktier av säljaren till det överenskomna priset, och den som sålt terminen är skyldig att leverera aktier till terminspriset. Både köparen och säljaren kan dock neutralisera ingångna terminskontrakt under löptiden genom så kallad nettning, vilket innebär att den som exempelvis har köpt en termin säljer en likalydande termin under löptiden.

Egentligen är aktieterminsköpet ett sätt att vid en tidpunkt i framtiden köpa eller sälja de aktier som terminen avser. Skillnaden mot ett vanligt aktieköp är att när du köper aktierna direkt betalar du det fulla värdet vid köpet, medan den som köper aktieterminer betalar och får aktierna först på en bestämd dag i framtiden. Vid köp av aktier med hjälp av termin kan således en del av kapitalet bli tillgängligt för andra investeringar under terminens löptid. Risken köparen av en aktietermin tar, är att aktien på slutdagen handlas till en lägre kurs på börsen än terminspriset. Omvänt är resultatet av en såld termin samma som när du blankar aktier, det vill säga säljer aktier du inte äger. Risken säljaren av en aktietermin tar, är att aktiekursen på slutdagen är högre än terminspriset.

Aktieoptioner. Den som köper en aktieoption köper rättigheten, men inte skyldigheten, att köpa eller sälja aktier till ett förutbestämt pris under en viss tidsperiod. Det bestämda priset kallas lösenpris och den sista dagen du kan utnyttja rättigheten kallas slutdag. Tiden fram till slutdagen kallas löptid. För att få den här rättigheten betalar köparen av optionen en premie till utfärdaren. Premien är det pris på optionen som köpare och säljare gör avslut till på börsen. Optioner som ger innehavaren rättigheten att köpa aktier kallas köpoptioner och optioner som ger innehavaren rättigheten att sälja aktier kallas säljoptioner.

Motparten till innehavaren kallas utfärdare. Att utfärda köpoptioner på aktier innebär att man har skyldighet att sälja aktier till ett överenskommet pris. Att utfärda säljoptioner på aktier innebär att man har skyldighet att köpa aktier. Som betalning för att ta på sig skyldigheten att köpa eller sälja erhåller utfärdaren premien.

En aktieoptionsaffär är precis som terminsaffären, ett avtal om att köpa eller sälja aktier till ett förutbestämt pris i framtiden. Skillnaden mot terminsaffären är att köparen, av optionen endast behöver fullfölja avtalet om det är fördelaktigt för honom eller henne. Säljaren, utfärdaren, av optionen har inte denna valmöjlighet utan han eller hon måste alltid fullfölja optionsavtalet om innehavaren begär det. Det är som kompensation för att ha tagit på sig denna skyldighet utfärdaren erhåller optionspremien av innehavaren.

Skulle du få fel i din marknadstro kan du som köpare av en option aldrig förlora mer än premien du betald. Om du istället utfärdar en köpoption på dina aktier för att minska risken i ditt innehav, riskerar du avkastningen du kunde erhållit i de fall priset på aktien når över lösenpriset på slutdagen. Om du däremot utfärdar köpoptioner utan att äga aktierna, är din risk obegränsad eftersom en aktiekurs kan stiga hur högt som helst. Och om du utfärdar en säljoption utan underliggande aktier begränsas risken endast av att aktien aldrig kan bli mindre värd än noll.

Vad bestämmer optionspriset?
Realvärde. Realvärdet är skillnaden mellan optionens lösenpris och aktuell aktiekurs eller indexvärde. Realvärdet påverkas av:
ü  Aktuell aktiekurs eller indexvärde
ü  Om aktiekursen stiger kommer värdet på köpoptionen att öka och värdet på säljoptionen att minska. Och tvärtom

Tidsvärde. Tidsvärdet är optionens resterande värde och är skillnaden mellan optionens premie och realvärdet. Tidsvärdet speglar den marknads-tro aktörerna har om förändringar av kursen. Ju längre tid som återstår till slutdagen desto större är chansen till ett positivt utfall.

Optionens lösenpris. En köpoption med lägre lösenpris är alltid värd mer än en köpoption med högre lösenpris. Det är alltid bättre att ha rätten att köpa något till ett lägre pris än till ett högre.

Framtida utdelningar. När en aktie ger utdelning faller normalt aktiekursen. Denna effekt diskonteras i optionspriset under hela optionens löptid fram till utdelningstillfället så att köpoptionerna minskar och säljoptionerna ökar i värde.

Optionens återstående löptid. För både köp- och säljoptioner gäller att en option med lång återstående löptid är mer värd än en med kortare återstående löptid. Det beror på att ju längre tid det är kvar till optionens slutdag desto större är chansen att aktiekursen rör sig i en förmånlig riktning.

Volatiliteten (kursrörligheten). Med volatilitet menas rörlighet och uttrycker förväntningar på förändringar i priset på den underliggande tillgången. Volatiliteten påverkar värdet på en option eftersom det är en av de faktorer som bestämmer sannolikheten för i vilken mån optionen slutar ”in the money” och därmed storleken på vinsten vid förfall. Ju större svängningar marknaden förväntar sig i en aktiekurs, desto högre blir premierna för både köp- och säljoptioner. Det beror på att marknaden anser att sannolikheten är större att aktiekursen under optionens löptid kommer att anta riktigt höga och riktigt låga värden. Köparna av köp- och säljoptioner är då beredda att betala högre premier, samtidigt som utfärdarna vill ha mer betalt.

Marknadsräntan (riskfria räntan). När marknadsräntorna stiger ökar köpoptionens värde och säljoptionens värde minskar. Det beror på att investeringen i en köpoption binder mindre kapital än motsvarande aktieköp. Med hjälp av köpoptionen senarelägger köparen alltså en stor utbetalning. Vid en högre ränta blir värdet på denna räntevinst större och köpoptionens värde ökar. För säljoptionen blir effekten den omvända. Här senarelägger säljaren en försäljning. Under tiden ligger kapitalet bundet och ränteförlusten på detta kapital blir större ju högre räntan är, vilket minskar säljoptionens värde. Räntan har emellertid ingen större inverkan på optionspriset, såvida inte optionen har en lång löptid.

Terminer. En terminsaffär är en överenskommelse mellan två parter att köpa eller sälja något till ett bestämt pris vid en överenskommen tidpunkt. Terminsaffären skiljer sig från optionsaffären genom att båda parter är skyldiga att fullfölja avtalet. Du har emellertid alltid möjlighet att neutralisera din terminsposition genom att sälja en likadan termin som du tidigare köpt, eller vice versa. Detta kallas för att du nettar din position.

På NASDAQ OMX Nordic handlas normalt två typer av terminer:
Futures. Terminer som avräknas dagligen vilket innebär att ett belopp motsvarande dagens värdeminskning eller värdeökning i terminen dras från eller betalas till ditt konto nästföljande dag
Forwards. Terminer som endast avräknas på slutdagen

Aktietermin. En aktieterminsaffär är ett avtal om köp respektive försäljning av aktier. Köparen av terminen är skyldig att vid en viss framtida tidpunkt köpa aktier av säljaren till ett överenskommet pris, terminspriset. Den som har sålt aktierna på termin är därför skyldig att fullfölja villkoren i terminsavtalet. I grunden är köpet av en aktietermin alltså ett sätt att köpa aktier i framtiden. Skillnaden mellan ett vanligt köp och ett terminsköp är att om du köper aktierna på termin betalar du ingenting när terminskontraktet upprättas. Det är först när terminen löper ut och kontraktet ska fullföljas som betalning och leverans av aktierna sker. Du har därför möjlighet att ha ditt kapital placerat på annat håll fram till slutdagen.

Sälja. Du kan också sälja terminer för att skydda din portfölj mot nedgång eller för att erhålla avkastning i en negativ marknad. Att skydda innehavet med terminer är ett alternativ till att köpa säljoptioner. Terminsalternativet har den fördelen att det är billigare eftersom ingen premie betalas.

Oavsett vad du väljer så är det väldigt versatila instrument och använt på rätt sätt kan de ta din avkastning till en helt ny nivå.

 

 

STRUKTURERADE PRODUKTER
Är det något för mig eller går det att både ha kakan och äta den?

Aktieindexobligationer består oftast av en nollkupongsobligation och en option som kopplas mot ett börsindex, en korg av aktier eller i vissa fall även endast en aktie. När löptiden går ut får innehavaren av obligationen tillbaka den satsade summan samt eventuell avkastning som genererats av marknaden som obligationen var kopplad till. Produkterna kallas olika men är ofta samma, vanliga namn är sprinters, spaxar, aktieobligationer, kreditkorgsobligationer, räntekorgsobligationer, valutakorgsobligationer osv.

Detta är bankernas kassako varpå det marknadsförs flitigt. För investerare är det lätt att haka på då vi ofta känner att vi i värsta fall får tillbaka det vi satsat.

Avgifterna är höga och ofta svåra att förstå. Förutom courtage på mellan 2-3% tillkommer något som kallas arrangörsarvode på mellan 1-1,5% per löp år som dessutom tas ut direkt i de flesta fall. Utöver detta tillkommer ofat ytterligare 1-2% courtage om man vill sälja i förtid. Tyvärr uppfattar ofta investeraren endast courtaget och tror att det är allt som dras. Detta gör tyvärr att vi köper utan att titta närmare på instrumenten i sig som ofta är väldigt komplicerade. Dock ofta enkla nog att skapa själv och framförallt billigare.

Ett populärt alternativ för den som är lite mer insatt är att köpa högavkastande företagsobligationer eller ränteutbetalande crowdfundingprojekt och handla för räntan som utbetalas istället för att betala banken för att göra samma sak. Fördelarna är många. Ett exempel på 3 år i en obligation som ger 10% i årsränta med halvårsvis utbetalning. Exempel: Du investerar 100 tkr. Du erhåller 5000/halvår att handla optioner för som med 10ggr hävstång ger dig 50,000 i marknaden. Bara på ett år har du nu 200 tkr i marknaden och om du vill i 2 olika marknader plus din obligation. Vill du kan du nu sälja din obligation och fortfarande ha 100 tkr kvar i marknaden beroende på optionernas löptid. Men efter 3 år har du haft 300 tkr i marknaden istället för 100 tkr och dessutom i 6 olika marknader om du önskar. Var tror du själv du haft störst möjlighet att generera avkastning? Dessutom till en bråkdel av avkastningen. Ett gammalt uttryck är ”låt dina pengars barn jobba för dig” alltså investera din avkastning.

Fördelen med aktieindexobligationer är att man i vissa fall kan komma åt att investera i marknader som annars inte är åtkomliga eller ännu dyrare att investera i. Exempel på sådana marknader är råvaror och exotiska aktiemarknader.

En strukturerad produkt kan vara allt från en kapitalskyddad aktieindexobligation till en inte alls kapitalskyddad autocall eller så kallad sprinter. Genom att kombinera olika underliggande instrument, som exempelvis aktier, råvaror, valutor och index kan man anpassa produkten efter den önskade risken och avkastningsmöjligheten. Ett vanligt upplägg är att kombinera obligationer som trygghet i botten till mellan 80-90% beroende på rådande ränteläge med sådana som kan ge upphov till en högre avkastning som t.ex. optioner eller endast optioner som oftast är fallet i t.ex. en autocall. Så även om investeringen är kapitalskyddad kan det dock vara värt att fundera över alternativkostnaden och huruvida andra investeringar hade kunnat leda till en bättre avkastning. En annan nackdel är att man skall försöka överblicka hur en marknad kommer prestera under kommande ofta tre till fem år vilket är långt och svårt.

Fördelar: Kapitalet tillbaka även om marknaden viker. Du vågar satsa i högriskmarknader som kan ge högre avkastning.
Nackdelar: Svårt att förstå. Höga avgifter.

Det finns flera alternativ för dig som vill komma igång och det är viktigt att du väljer det som passar bäst för just dig.

 

 

CROWDFUNDING
Är det verkligen slutet på höga avgifter och svårtolkade investeringar?

Att investera i en fysisk fastighet till en förutbestämd ränta genom ett enkelt lån gör det ofta lättare att förstå vad du investerar i samt vad avkastningen blir. I många fall kan man även besöka projektägaren och själv se projektet på plats. Med hjälp av investeringsmaterialet från projektägaren gör du din egen bedömning om vilket fastighetsprojekt som passar dig och din ekonomi bäst.

Konceptet crowdfunding har vuxit sig större i Sverige och världen under de senaste åren.
Vi brukar prata om två olika sorters crowdfunding – aktiebaserad och lånebaserad. Lånebaserad crowdfunding, även kallat crowdlending, är när investerare lånar ut kapital till ett fastighetsprojekt som söker finansiering. Aktiebaserad crowdfunding innebär att du som investerare istället går in som delägare i fastighetsprojektet. Ofta på liknande sätt som om du skulle vara aktieägare i ett företag. I slutändan delar samtliga fastighetsägare och investerare på projektets vinst eller delar av den. Aktiebaserad crowdfunding anses ha en högre risk eftersom det oftast inte finns samma typ av säkerheter bakom som med crowdlending. Ett lån är också alltid en prioriterad fordran över aktier i händelse av exempelvis inställda betalningar eller konkurs.

Crowdlending är också en form av crowdfunding men med skillnaden att man lånar ut pengar ofta till en fast ränta istället för att köpa aktier. Crowdlending precis som crowdfunding sker ofta via en automatiserad, digital plattform. Detta gör att det oftast kan ske courtagefritt – utan avgifter för dig som investerare. När du investerar genom crowdlending regleras lånen av ett bindande avtal som anger räntan, den underliggande säkerheten och lånets löptid. När löptiden för lånet är slut får du tillbaka ditt utlånade kapital tillsammans med avkastningen – som här speglar den förbestämda räntan. Jämfört med investeringar på börsen behöver man inte vara orolig för börssvängningar då räntan är fast under lånets löptid.

De fastighetsprojekt som finns på plattformen SBP Nordic – backas upp av flera typer av säkerheter i form av panter i fastigheter direkt eller indirekt, aktier eller företagsinteckningar samt borgen både från exempelvis moderbolag samt personlig från ägarna. Fördelarna med crowdlending är bland annat att man får en förutbestämd ränta samt att du vet när du får tillbaka ditt investerade kapital.

Beroende på sättet man valt att investera har man olika rättigheter när det gäller avkastning och återbetalning.

Förenklat kan man säga att turordningen för långivare och aktieägare, när det gäller att få betalt, kan illustreras såhär:

När alla långivare och andra fordringsägare fått sina pengar får aktieägarna dela på det som finns kvar vilket har både för- och nackdelar. Å ena sidan kan aktieägare få väldigt mycket betalt om bolaget gjort bra affärer, å andra sidan kan man förlora hela sitt investerade kapital om pengarna inte räcker längre än till alla långivare, leverantörer mm. I händelse av en konkurs. Vid konkurs har man alltså som aktieägare inga säkerheter.

Som långivare har man däremot alltid rätt att få betalt före aktieägarna. Kan låntagaren inte betala hela det utlånade beloppet plus ränta har långivaren rätt att ta över panterna och sälja dem för att återfå så mycket av sina pengar som möjligt. Sammantaget kan man säga att långivare har lägre risk och bestämd avkastning medan aktieägarna har högre risk och osäker avkastning.

Tack vare de bakomliggande säkerheterna som används när man investerar via lån blir det normalt ett säkrare sätt att investera på än genom exempelvis aktier.

När du går in som långivare via crowdlending är risken ofta lägre i relation till direkt ägande i företaget genom aktiebaserad crowdfunding. Långivare går före aktieägare när det kommer till återbetalning vid en eventuell kredithändelse. Du har dessutom större möjlighet att gå in i flera olika projekt samtidigt och på så sätt sprida dina risker – genom att minsta investering normalt är mindre än traditionella fastighetsinvesteringar.

 

Olika typer av säkerheter

Fastighetspant
En fastighet består av både mark och eventuella byggnader som står på marken. Fastigheten har ofta ett betydande värde och står ofta för en stor del av säkerheterna för de lån som marknadsförs på SBP Nordic. Pant i fastighet kan tas ut upp till motsvarande fastighetens värde. Fastighetspant tas ut genom att fastigheten intecknas hos Lantmäteriet. Ett pantbrev tas ut som bevis för inteckningen och lämnas därefter till långivaren som säkerhet.

Andrahandspant & efterställda lån
När det tas ut pant i en fastighet kan det vara så att fastigheten är pantsatt sedan tidigare för till exempel ett banklån. Det behöver dock inte vara så att hela fastighetens värde är pantsatt. Om så är fallet kan man ta ytterligare pant i den fastigheten för det värde som inte ännu är pantsatt. Det kallas att man har andrahandspant och det lånet som har andrahandspant står då efter den med första panten i kön att få betalt om fastigheten skulle behöva säljas, vilket brukar kallas att man har ett efterställt lån. Ordningen panten står i kön att få betalt kallas för pantens inomläge. De panter som togs ut först har ett lägre inomläge än de som togs ut sist.

För lån som marknadsförs via SBP Nordic pantsätts alltid det totala lånebeloppet inklusive ränta till minst 100%. Dessutom får det pantsatta beloppet aldrig överstiga 80% av den totala säkerhetsmassan som finns hos låntagaren för att vara på den säkra sidan. Om en låntagare skulle gå i konkurs ska det fortfarande finnas värden så att investerarna kan få tillbaka så mycket som möjligt av sitt utlånade belopp. Om fastigheten endast är pantsatt upp till 80% av sitt värde innebär det att en värdeminskning om 20% kan tillåtas innan långivarnas pengar riskeras i det fall projektägaren gått i konkurs och den pantsatta egendomen skulle behöva säljas.

Företagshypotek (tidigare företagsinteckning)
Vid företagshypotek tas säkerhet ut i form av ett bolags lösa egendom, det vill säga sådant som inte är fastigheter, pengar eller aktier. Ett företagshypotek är inte knutet till en bestämd egendom som fastighetspanten utan istället till ett bestämt belopp och vilken egendomen är kan skifta över tid. Tanken är att man ska kunna använda tillgångar som lager eller material ska kunna användas som säkerheter samtidigt som bolaget kan förfoga över dem.

Aktiepant
Aktiepant betyder att man pantsätter de aktier som finns i ett bolag, helt eller delvis. Vid aktiepant av alla aktier i ett bolag skulle långivaren därmed bli ägare av alla tillgångar som finns kvar i bolaget.

Moderbolagsgaranti
Moderbolagsgaranti är en typ av borgen där moderbolaget till det projektägande bolaget åtar sig att återbetala skulder och åtaganden som dotterbolaget inte fullföljer.

Borgen
Borgen betyder att en part (borgensman) åtar sig att betala istället för den som egentligen ska betala (låntagaren) ifall den inte klarar av att betala. Både privatpersoner och företag kan gå i borgen. Det finns flera typer av borgensåtaganden. Enkel borgen betyder att man får kräva borgensmannen på betalning först när låntagaren inte kan betala. Proprieborgenbetyder att man får vända sig till både borgensmannen och låntagaren för betalning.

Personlig borgen är en typ av borgen där en privatperson ställer sig personligt återbetalningsskyldig om inte lånet återbetalas. Den kan vara antingen enkel- eller proprieborgen.

Att låna ut pengar till en fastighetsutvecklare, vilket till exempel sker i de projekt som marknadsförs på SBP Nordic, är också ett sätt att exponera sig mot fastighetsmarknaden men inte mot dess prissvängningar. Dessa investeringar grundar sig i att en fastighetsutvecklare lånar en viss summa för att förverkliga ett fastighetsprojekt. Lånet löper med en på förhand bestämd ränta och löptid, varför man som långivare vet vilken avkastning man får och när man får den om allt går som planerat, men vad händer om det inte går som planerat? På SBP jobbar vi enbart med fullt säkerställda lån. I varje enskilt projekt finns en säkerhetsstruktur vars realiserade värde kommer långivarna tillhanda om fastighetsutvecklaren inte skulle kunna återbetala lånet inklusive ränta vid löptidens slut. Avkastningen i den här typen av investering beror alltså inte direkt på hur priserna på fastighetsmarknaden utvecklar sig utan istället på fastighetsutvecklarens återbetalningsförmåga och om den klarar att fullfölja sina åtaganden som låntagare.

Eftersom investeringen sker i ett specifikt fastighetsprojekt blir det relativt enkelt att överblicka faktorer som kan komma att påverka investeringen,till skillnad från exempelvis börsnoterade investeringar. En investering på börsen påverkas av otroligt många faktorer, makroekonomi, ränte- och geopolitik samt att börsbolagen ofta bara utgör en del av stora koncerner med bred verksamhet som kan vara svår att överblicka.  I de projekt som marknadsförs på SBP Nordic är strukturerna oftast okomplicerade och överblickbara. Fastighetsprojekt är ofta i egna bolag och de faktorer som kan komma att påverka bolaget lyfter vi fram under vår kreditbedömningsprocess ihop med en bedömning från en oberoende tredjepartsgranskare.
Det finns alltså en rad fördelar i dessa projekt som bidrar till lägre osäkerhet än när man försöker förutse större marknadsrörelser.

·      Projekten är i sig överblickbara och relativt enkla att förstå
·      Investeringshorisonten är känd eftersom avkastningen och löptiden är bestämd på förhand
·      Bolagsstrukturer är ofta okomplicerade
·      Personerna bakom bolagen är oftast få och möjliga att kolla upp
·      Vi sammanställer ett material där vi lyfter fram all information vi kan hitta om låntagaren och projektet för att ge en så transparant bild som möjligt vilket utgör grund för att våra medlemmar ska kunna ta ett välinformerat investeringsbeslut

Fastighetsinvestering är inte bara för personer som har tid att göra det till sitt heltidsjobb – med miljoner på banken att satsa.

 

LÅT DITT KAPITAL ARBETA FÖR DIG
Det viktigaste av allt oavsett instrument eller portföljteori.

Du kanske har hört att folk pratar om ränta-på-ränta och att man ska spara och investera pengar för att de ska växa, men hur fungerar det egentligen?

Ränta-på-ränta effekten
Anledningen att investera är att få pengar att växa, att få ränta på sin investering. Ränta-på-ränta effekten uppstår när man över tid återinvesterar de pengar man tidigare investerat inklusive den ränta investeringen hittills har gett. Exempelvis, om man investerat 100 000 kr till 10% ränta, har man efter ett år 110 000 kr. Återinvesteras detta året därpå, har pengarna växt till 121 000 kr. Så, vid återinvestering har dina 100 000 kr genererat mer än 10% ränta över två år, istället har det gett 10,5% ränta från din ursprungliga investering. Att du fick ränta-på-ränta genererade en 1000-lapp extra. Takten med vilken pengarna växer ökar alltså med tiden tack vare ränta-på-ränta effekten. I början, som i exemplet ovan, är effekten inte så stark men över tid växer den sig starkare.

Låt oss titta på ett exempel:
Investeringsexempel
Vi investerar 100 000 kr över en tidsperiod på 25 år. På SBP Nordic arbetar vi med lån som har 8-15% i ränta, låt oss använda 10% i detta exempel.

Effekten är slående. Genom att investera 100 000 kr och kontinuerligt återinvestera samma pengar år efter år i typiska projekt via SBP Nordic kan de växa till över 1 000 000 kr på bara 25 år, utan att ha avsatt mer pengar än den första investeringen. Som du ser ökar takten med vilken pengarna växer de senare åren.
Takten ökar dessutom om du kontinuerligt sparar och investerar mer pengar. Det sägs att Albert Einstein ska ha kallat ränta på ränta-effekten för världens åttonde underverk på grund av dess fantastiska egenskaper. Världens mest förmögna investerare Warren Buffett förespråkar också effekten och största delen av hans förmögenhet har uppstått efter hans 55-årsdag på grund av att tillväxttakten ökar med åren.

Hur får man avkastning?
För att få ränta-på-ränta effekten kräver det att vi år efter år får ränta på våra pengar. Nedan går vi igenom alternativ som finns för att skapa avkastning.

·     Inte bankkonton längre
Historiskt har det varit möjligt att ha sina pengar på ett vanligt sparkonto hos banken och få några procent i ränta men i dagens läge då centralbanker runt om i världen och så även Sveriges Riksbank sänkt sina styrräntor ändå ned till minusnivåer går det inte längre att få någon avsevärd ränta på ett vanligt sparkonto.
Inflation mäter den takt priser i ekonomin ökar, många ser det som den takt pengar minskar i värde. Inflationen i Sverige i Maj 2018 är 2,1%[1]  vilket betyder att om man inte lyckas få över 2,1% avkastning på sina pengar kan man inte köpa lika många varor för samma penningvärde i framtiden. Pengarna ”minskar” i värde. Därför blir det olönsamt att endast ha pengar liggandes på ett bankkonto idag.

·     Börsnoterade investeringar
–     Aktier
Att investera i aktier är den historiskt mest lönsamma investeringen. Snittavkastningen på lång sikt har varit ungefär 8-10%men varierar kraftigt både upp och ned. Sverigebörsen sedan 1990 har avkastat i snitt cirka 12%. Aktieinvesteringar är förenligt med relativt hög risk. Standardavvikelsen under samma period är 27,5%. Vilket betyder att det svänger ganska mycket upp och ned och det är inte ovanligt att aktieplaceringar kan gå ned mycket i värde. Aktier kan man alltså se som ett långsiktigt bra placeringsalternativ men om man kan komma att behöva pengarna inom ett par år kan det vara riskabelt.
–     Räntor
Att investera i räntor, räntebärande värdepapper, gör man enklast via räntefonder. Sådana fonder placerar typiskt sett i bland annat statspapper, företagsobligationer, penningmarknadsinstrument med mera. Att investera i en räntefond är ett enkelt sätt att få tillgång till dessa instrument som kan vara svåra att köpa på egen hand som småsparare. Beroende på risknivå kan man förvänta sig 2-5% av en typisk ränteinvestering idag.

·     Alternativa investeringar (onoterat, crowdfunding & crowdlending)
Börsnoterade investeringar är absolut vanligast bland småsparare. Onoterade investeringar är svårare att komma åt men mycket tack vare digitala framsteg kan även småsparare idag ta del av sådana investeringar som traditionellt endast varit tillgängliga för större investerare eller institutioner, så som fastighetsinvesteringar eller utlåning. Det finns en anledning till att dessa typer av investerare alltid ägnat sig åt sådana investeringar – det är lönsamt.
Diverse crowdfundingplattformar och andra företag har nu gjort det möjligt för mindre investerare att tillsammans utföra dessa typer av investeringar som ofta har attraktiva egenskaper så som någon typ av säkerhet, regelbundna utbetalningar och en relativt hög ränta. Avkastningen är generellt högre än räntefonder och något lägre än aktier men med en stor fördel – de svänger inte lika mycket som aktier upp och ned i värde. När du investerar i ett lån via SBP Nordic har du alltid säkerheter bakom lånet vilket innebär att du som investerare har möjlighet att återfå delar av din investering även om låntagaren inte kan återbetala till skillnad från en aktieinvestering där hela investeringen kan gå förlorad.

”Lägg inte alla ägg i en korg”- Hur bör man fördela sina investeringar?
Det kända ordspråket säger det mycket väl. Med att inte lägga alla sina ägg i en korg menas i investeringssammanhang att man ska sprida sina risker för att undvika att förlora för mycket pengar om en enskild investering går dåligt, det kallas att diversifiera. När man skapar sig en investeringsportfölj är det sunt att investera i en rad olika saker och blanda de alternativ som finns tillgängliga på ett sätt som passar din personliga riskvilja och ekonomi.
Som exempel, äger man inte sitt eget boende bör man investera mer i fastigheter än om man äger det och aktieplaceringar bör fördelas på olika branscher och geografiska regioner för att undvika bolagsspecifik risk. Tankar om diversifiering kommer från bland annat modern portföljteori som introducerades av Harry M. Markowitz på 1950-talet för vilket han senare tilldelades Ekonomipriset till Alfred Nobels minne, intresserade läsare kan fortsätta läsa om detta och hitta en portfölj som är optimal för just dig.
[1]KPIF, Riksbanken (2018)

 

Rekommenderat

Du använder en föråldrad webbläsare. Alla funktioner fungerar inte i din webbläsare. Var vänlig uppgradera din webbläsare för att förbättra din upplevelse och öka din säkerhet.