Vid årsskiftet trädde en rad ny lagar och regler i kraft. Vissa kommer påverka oss i vardagen mer än andra, delvis också beroende på yrke eller intresse. Det nya lagkravet på att inkludera klimatdeklaration vid nybyggen är den kanske största förändringen i byggbranschen vid detta årsskifte. Kort kan man säga att det i första hand är ett redovisningskrav, snarare än ett krav i vad som själva utförandet måste bestå i eller vad som inte får göras. Man skall redovisa klimatpåverkan av den aktuella byggnationen, ett krav för alla nybyggnationer. Hur kommer detta göra branschen grönare?
Kring coronautbrottets början i mars 2020, när alla trodde samhället skulle ha restriktioner i kanske bara några veckor, lämnade regeringen in en proposition till Riksdagen om kompletterande regler för nybyggen i Sverige. Denna gång med syfte att göra det resurskrävande byggandet i Sverige grönare. I propositionen till riksdagen beskriver dåvarande statsminister förslaget, som nu är beslutad lag, enligt nedan.
“Regeringen föreslår att en ny lag om klimatdeklaration för byggnader införs som innebär att byggherren ansvarar för att upprätta och ge in en klimatdeklaration till den ansvariga myndigheten när en ny byggnad uppförs.”
Vidare betyder det att så kallat slutbesked, något man måste ha innan man får börja nyttja den färdiga byggnaden, inte kan ges innan Boverket fått in klimatdeklarationen. Byggnadsnämnden meddelar slutbesked och ansvarig myndighet för klimatdeklarationer är Boverket.
Hos Boverket finns de senast uppdaterade riktlinjerna för klimatdeklarationen, och vägledning för att lyckas på rätt sätt. Detta finns i vanlig skrift, men också som webbutbildning.
Lagen syftar i första hand inte till att i ett första led minska klimatpåverkan vid nybyggnation. Syftet är att synliggöra, möjliggöra för jämförbarhet och därmed också förenkla för att i ett andra steg sätta krav eller press i relation till klimatdeklarationen. Liknande agerande sker nu inom finans där den så kallade EU-taxonomin sätter upp ett system för att på olika sätt ranka till exempel investeringsbara aktier, med klimatpåverkan som fokus. Systemet i sig minskar inte klimatpåverkan, men det synliggör och förenklar för att i ett andra steg till exempel ställa krav.
