arow-left Till bloggen

Låt dina pengar arbeta för dig

Du kanske har hört att folk pratar om ränta-på-ränta och att man ska spara och investera pengar för att de ska växa, men hur fungerar det egentligen? Det här blogginlägget är för dig som vill veta vad som menas med att få pengar att växa, vilka alternativ som finns för att få avkastning och några tips om hur man kan tänkta när det gäller sitt sparande.

Ränta-på-ränta effekten
Anledningen att investera är att få pengar att växa, att få ränta på sin investering. Ränta-på-ränta effekten uppstår när man över tid återinvesterar de pengar man tidigare investerat inklusive den ränta investeringen hittills har gett. Exempelvis, om man investerat 100 000 kr till 10% ränta, har man efter ett år 110 000 kr. Återinvesteras detta året därpå, har pengarna växt till 121 000 kr. Så, vid återinvestering har dina 100 000 kr genererat mer än 10% ränta över två år, istället har det gett 10,5% ränta från din ursprungliga investering. Att du fick ränta-på-ränta genererade en 1000-lapp extra. Takten med vilken pengarna växer ökar alltså med tiden tack vare ränta-på-ränta effekten. I början, som i exemplet ovan, är effekten inte så stark men över tid växer den sig starkare. Låt oss titta på ett exempel:

Investeringsexempel
Vi investerar 100 000 kr över en tidsperiod på 25 år. På SBP Nordic arbetar vi med lån som har 8-15% i ränta, låt oss använda 10% i detta exempel.

Effekten är slående. Genom att investera 100 000 kr och kontinuerligt återinvestera samma pengar år efter år i typiska projekt via SBP Nordic kan de växa till över 1 000 000 kr på bara 25 år, utan att ha avsatt mer pengar än den första investeringen. Som du ser ökar takten med vilken pengarna växer de senare åren.

Takten ökar dessutom om du kontinuerligt sparar och investerar mer pengar. Det sägs att Albert Einstein ska ha kallat ränta på ränta-effekten för världens åttonde underverk på grund av dess fantastiska egenskaper. Världens mest förmögna investerare Warren Buffett förespråkar också effekten och största delen av hans förmögenhet har uppstått efter hans 55-årsdag på grund av att tillväxttakten ökar med åren.

 

Hur får man avkastning?

För att få ränta-på-ränta effekten kräver det att vi år efter år får ränta på våra pengar. Nedan går vi igenom alternativ som finns för att skapa avkastning.

·     Inte bankkonton längre
Historiskt har det varit möjligt att ha sina pengar på ett vanligt sparkonto hos banken och få några procent i ränta men i dagens läge då centralbanker runt om i världen och så även Sveriges Riksbank sänkt sina styrräntor ändå ned till minusnivåer går det inte längre att få någon avsevärd ränta på ett vanligt sparkonto.

Inflation mäter den takt priser i ekonomin ökar, många ser det som den takt pengar minskar i värde. Inflationen i Sverige i Maj 2018 är 2,1%[1]  vilket betyder att om man inte lyckas få över 2,1% avkastning på sina pengar kan man inte köpa lika många varor för samma penningvärde i framtiden. Pengarna ”minskar” i värde. Därför blir det olönsamt att endast ha pengar liggandes på ett bankkonto idag.

·     Börsnoterade investeringar
–     Aktier
Att investera i aktier är den historiskt mest lönsamma investeringen. Snittavkastningen på lång sikt har varit ungefär 8-10%men varierar kraftigt både upp och ned. Sverigebörsen sedan 1990 har avkastat i snitt cirka 12%. Aktieinvesteringar är förenligt med relativt hög risk. Standardavvikelsen under samma period är 27,5%. Vilket betyder att det svänger ganska mycket upp och ned och det är inte ovanligt att aktieplaceringar kan gå ned mycket i värde. Aktier kan man alltså se som ett långsiktigt bra placeringsalternativ men om man kan komma att behöva pengarna inom ett par år kan det vara riskabelt.

–     Räntor
Att investera i räntor, räntebärande värdepapper,gör man enklast via räntefonder. Sådana fonder placerar typiskt sett i bland annat statspapper, företagsobligationer, penningmarknadsinstrument med mera. Att investera i en räntefond är ett enkelt sätt att få tillgång till dessa instrument som kan vara svåra att köpa på egen hand som småsparare. Beroende på risknivå kan man förvänta sig 2-5% av en typisk ränteinvestering idag.

·     Alternativa investeringar (onoterat, crowdfunding & crowdlending)
Börsnoterade investeringar är absolut vanligast bland småsparare. Onoterade investeringar är svårare att komma åt men mycket tack vare digitala framsteg kan även småsparare idag ta del av sådana investeringar som traditionellt endast varit tillgängliga för större investerare eller institutioner, så som fastighetsinvesteringar eller utlåning. Det finns en anledning till att dessa typer av investerare alltid ägnat sig åt sådana investeringar – det är lönsamt.

Diverse crowdfundingplattformar och andra företag har nu gjort det möjligt för mindre investerare att tillsammans utföra dessa typer av investeringar som ofta har attraktiva egenskaper så som någon typ av säkerhet, regelbundna utbetalningar och en relativt hög ränta. Avkastningen är generellt högre än räntefonder och något lägre än aktier men med en stor fördel – de svänger inte lika mycket som aktier upp och ned i värde. När du investerar i ett lån via SBP Nordic har du alltid säkerheter bakom lånet vilket innebär att du som investerare har möjlighet att återfå delar av din investering även om låntagaren inte kan återbetala till skillnad från en aktieinvestering där hela investeringen kan gå förlorad. Du kan läsa mer om säkerheter i vårt tidigare blogginlägg ”Säkerheter”.

”Lägg inte alla ägg i en korg”- Hur bör man fördela sina investeringar?

Det kända ordspråket säger det mycket väl. Med att inte lägga alla sina ägg i en korg menas i investeringssammanhang att man ska sprida sina risker för att undvika att förlora för mycket pengar om en enskild investering går dåligt, det kallas att diversifiera. När man skapar sig en investeringsportfölj är det sunt att investera i en rad olika saker och blanda de alternativ som finns tillgängliga på ett sätt som passar din personliga riskvilja och ekonomi.

Som exempel, äger man inte sitt eget boende bör man investera mer i fastigheter än om man äger det och aktieplaceringar bör fördelas på olika branscher och geografiska regioner för att undvika bolagsspecifik risk. Tankar om diversifiering kommer från bland annat modern portföljteori som introducerades av Harry M. Markowitz på 1950-talet för vilket han senare tilldelades Ekonomipriset till Alfred Nobels minne, intresserade läsare kan fortsätta läsa om detta och hitta en portfölj som är optimal för just dig.

[1]KPIF, Riksbanken (2018)

Rekommenderat

Du använder en föråldrad webbläsare. Alla funktioner fungerar inte i din webbläsare. Var vänlig uppgradera din webbläsare för att förbättra din upplevelse och öka din säkerhet.