Riksbankens primära arbetsuppgift är att säkerställa en stabil och pålitlig ekonomisk utveckling. Målet för Riksbanken är att inflationsnivån ska ligga kring 2 procent per år. Riksbanken kan använda reporäntan för att jämna ut inflationsnivån över tid. Nu är räntan höjd till över nollan, här var den senast 2014. Nu binder allt fler svenskar sina bolån.
Lite sammanfattat och i teorin ska Riksbanken höja reporäntan för att kyla ner ekonomin, om inflationen stiger för mycket. I samma linje så sänker Riksbanken reporäntan i det fall att ekonomin behöver sig en skjuts. Enklare förklarat kan man lika Riksbankens reporänta med ”gas” och ”broms” på en bil. När tillväxten i ekonomin behöver dämpas för att motverka att inflationen skjuter i taken bromsas ekonomin genom att höja reporäntan, vilket resulterar i en dämpad vilja att konsumera och investera. När tillväxten i ekonomin istället är låg behöver man gasa för att sparka i gång ekonomin igen och då sänker Riksbanken reporäntan, vilket i stället höjer incitament att investera och konsumera genom att bättra på tillgången på kapital.
Reporäntan, även kallad styrräntan påverkar indirekt marknadsräntorna. Storbankerna lånar pengar från Riksbanken. När Riksbanken höjer styrräntan blir det dyrare för bankerna att låna pengar. Det gör att även bankerna tvingas att höja sina marknadsräntor, vilket i sin tur påverkar dig som privatperson eller företag.
Den ekonomiska tillväxten i Sverige har under många år nu varit positiv, mycket tack vare de låga räntenivåerna. Riksbankens styrränta har sedan 2015 varit negativ, det vill säga under noll procent, vilket har skapat ett ekonomiskt högtryck. Nu har Riksbanken höjt reporäntan till att bli positiv. I april 2022 meddelande Riksbanken att reporäntan höjs till 0,25 procent på grund av den stigande inflationen, som nu är på rekordnivåer.
Färska siffror från SCB talar sitt tydliga språk. Som ett resultat av reporäntehöjningen från Riksbanken har även bolåneräntorna börjat klättra uppåt. Under mars 2022 låg räntan på ett genomsnittligt bolån på 1,58 procent, vilket har kylt ner bostadsmarknaden och skapat en större efterfrågan bland landets bolånetagare att binda sina boräntor. Under augusti 2016 valde 87 procent av svenskarna att ha rörliga boräntor, på nya eller omförhandlade lån. Under mars 2022 visar ny statistik från SCB att andelen med rörliga boräntor har sjunkit till häpnadsväckande 33 procent.
SCB rapporterar också att den rörliga snitträntan var på rekordlåg nivå i november 2021, på 1,38 procent. Detta är nivåer som inte noterats sedan 2005. Detta visar på att vi fortfarande rör oss från väldigt låga nivåer.
Trots inflationstrycket och höjda räntor verkar inte svensken avskräckas från att låna pengar. Statistisk från SCB visar att utlåningen till hushållen har fortsatt växa under våren. Totalt har de svenska hushållen lån om 4 787 miljarder kronor.
Ränteförändringarna har fått effekt även på börsen. Därför är intresset för andra alternativ till investeringar växande. På SBP Nordics plattform kan du investera i säkerställda lån till fastighetsprojekt.
