arow-left Till bloggen

Kommer Sverige få marknadshyror?

Senaste tiden har debatten blossat upp gällande marknadshyrors vara eller icke vara. De politiska förhandlingarna efter valet 2018 krävde tillslut det som kom att kallas Januariavtalet, eller Januariöverenskommelsen, som består av 73 sakpolitiska förslag. Punkt 44 benämns ”reformera hyresmodellen”, det är kring den punkten debatten blossat upp. Idag har regeringens utredning om fri hyressättning presenterats. Men vad ligger egentligen bakom denna debatt och utredning?

Punkt i Januariavtalet
I Januariavtalet finns flera delar, som enligt dagens regeringsbildning ska drivas på. Alla delar är inte helt okontroversiella, då vissa direkt går emot de enskilda deltagande partiernas egentliga politik. Avtalet är resultatet av kompromisser, vilket oppositionspartierna är mycket väl vet om och därför passar på att försöka utnyttja för att stoppa förslag de ogillar.

Inget helt färdigt enskilt förslag finns på hela punkten, men idag presenterades en utredning i frågan. Skrivelsen i avtalet inleds med att ta upp fri hyressättning för nyproduktion.

”Fri hyressättning vid nybyggnation införs. Hyran inom dessa bestånd sätts efter en inledande period enligt en tariff grundad på jämförbara nybyggda objekt med en gradvis anpassning för att uppnå förutsägbarhet eller genom gängse förhandling. Fastighetsägaren väljer vilken av dessa metoder som tillämpas (Utredning 2019-2020. Ny lagstiftning på plats 1 juli 2021). Låt lägenheternas kvalitet och läge få ett större genomslag i hyressättningen.” …

Ska dämpa utbudsbristen
Den fria hyressättningen är tänkt att syfta till att främja byggnation genom att göra det mer attraktivt att bygga. Detta ska gynna utbudsunderskottet och på så vis även kunna dämpa de upptrissade hyresnivåerna, särskilt genom tydligare segmentering mellan attraktiva områden och mindre attraktiva områden.

Ett av januariavtalets partier, Liberalerna, beskriver det som att efterfrågan på boendet tydligare ska styra.

”I Sverige bestäms hyror efter det så kallade bruksvärdessystemet. Vi vill att bruksvärdessystemet utvecklas så att konsumentens efterfrågan syns bättre i hyresnivån. Det är till exempel rimligt att lägenheter i mycket attraktiva lägen har högre hyra. Om hyressättningen speglar konsumenternas önskemål kan det också hjälpa till att skapa en större mångfald i utbudet.”

Infekterad fråga med hot om att fälla regeringen
Vänsterpartiet har hittills varit kanske främsta motståndare till det som kallas fri hyressättning eller marknadshyror. Partiledaren Nooshi Dadgostar kommenterar själv punkten skarpt.

”Mitt i krisen ska regeringen höja hyrorna. Jag har svårt att komma på någon sämre idé i det här läget.

Hon har tidigare understrukit frågans vikt för partiet och tidigare hotat om att fälla regeringen om fri hyressättning blir verklighet. Kritiken baseras mycket på att man hävdar att hyresnivåerna skulle höjas och hyresgäster drabbas hårt. Finland lyfts återkommande som ett exempel där liknande förslag drevs igenom på 90-talet, följt av fri hyressättning på hela beståndet. Detta ska ha lett till mer än en 40-procentig hyreshöjning i huvudstaden och ökade kostnader för statliga bostadsbidrag.

Bostadsunderskott är problemet, utan enkel lösning
Var detta förslag kommer landa går inte att säga idag. Troligen skulle, enligt utredningen, inte alla utnyttja den fria hyressättningen. Detta bland annat för att allmännyttan står för cirka hälften av alla hyresrätters nyproduktion. Vad som står klart är att politiska förslag haglar för att råda bot på den bostadsbrist som funnits i Sverige under en tid. Vi på SBP Nordic ser problemet och erbjuder därför investeringar där du får avkastning på dina pengar, men också är med och bidrar till att byggprojekt blir av. Efter färdigställande kan projektens byggen bidra tillsamhället.

 

 

Rekommenderat

Du använder en föråldrad webbläsare. Alla funktioner fungerar inte i din webbläsare. Var vänlig uppgradera din webbläsare för att förbättra din upplevelse och öka din säkerhet.