Bostadsbristen är stor i Sverige, minst lika stora är klimatambitionerna. Detta skapar en potentiell paradox för samhällsutvecklingen i landet. Byggnaders miljöpåverkan bekämpas flera led: initial byggnation, förvaltning/användning samt rivning och cirkularitet. Det är inte omöjligt att kraftigt öka byggtakten och samtidigt minska utsläppen, men åtgärder och medvetenhet krävs. Det sker hela tiden utveckling inom området, från och med årsskiftet ställs det till exempel krav på klimatdeklarationer för nybyggda hus. Läs mer om varför och hur utsläppen kan minska inom bygg- och fastighetsbranschen, ett måste för att ligga i linje med våra ambitiösa mål.
I en Novus-undersökning på uppdrag av Sweden Green Building Council från 2021, ”Kunskap och attityder kring bygg- och fastighetsbranschens hållbarhetsarbete”, framkom det att okunskapen kring bygg- och fastighetsbranschens klimatpåverkan är stor. Detta trots att fyra av fem svenskar identifierar sig som miljö- och klimatmedvetna. Även branschens omfattande arbete med att generera mindre utsläpp är okänt för många. Faktum är att fastigheter står för ungefär 40 procent av Sveriges energiförbrukning. Svenska byggnader står även för en dryg femtedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser sett ur ett livscykelperspektiv. Dessutom bidrar sektorns användning av varor och tjänster som producerats i andra länder. Importerade varor och tjänster uppgår till omkring en åttondel av de utsläpp som svensk konsumtion ger upphov till i andra länder. För att gå i linje med Parisavtalet om att hålla ökningen av den globala medeltemperaturen väl under 2 grader och med sikte på att inte överstiga 1,5 grader behöver tempot snabbt växlas upp i hållbarhetsarbetet. Långsiktigt värdeskapande, både för en enskild fastighetsägare och för samhället i stort hänger ihop med hur vi klarar omställningen.
Källa och illustration: Boverket/SCB
Byggverksamhet (nybyggnad och rivning) står för omkring 50 procent av de totala utsläppen från branschen. Det är framförallt materialanvändningen vid byggnationer som orsakar utsläppen, och mer specifikt främst från tillverkningen av byggmaterial såsom cement och stål. 30 Procent av utsläppen kommer från fastighetsförvaltningen, kort sagt är det uppvärmning. Resterande 20 procent kommer från övrig fastighetsförvaltning som omfattar renoveringar och ombyggnationer.
Fastighetsbranschens arbete med klimatet utgår primärt från FN:s globala mål för hållbar utveckling. Av de 17 globala målen har ett antal av dessa identifierats som särskilt viktiga för branschen att arbeta med under de närmaste åren. Inom dessa mål finns delområden som berör klimatpåverkan, såsom energi, transporter, cirkulär ekonomi, stadsmiljö och hållbara beteenden. Åtgärder krävs för att kunna förena en hög byggtakt med Sveriges klimatmål. I Sverige ligger nu byggandet på en nivå som inte varit aktuell sedan 1970-talet, när miljonprogrammen byggdes. Även när det gäller förädling av befintliga byggnader och utveckling av infrastruktur är behovet stort. Att förena en hög byggtakt med Sveriges klimatmål är, och kommer framöver vara, en stor utmaning.
Bygg- och fastighetssektorn omfattar aktörer från alla skeden i en byggnads livscykel, från att de byggs, används, renoveras och tills dess att byggnaden rivs. Byggbranschen har tagit fram en gemensam färdplan för att nå nettonollutsläpp 2045 inom ramen för regeringsinitiativet ”Fossfilfritt Sverige”. Aktörer längs hela värdekedjan har visat ett stort intresse för att skapa affärsmöjligheter utifrån klimatomställningen.
Olika sätt att minska klimatpåverkan från fastigheter
Aktörer inom bygg- och fastighetssektorn har stora möjligheter att påverka klimatutsläppen från byggnader ur ett livscykelperspektiv. Från och med årsskiftet 1 januari 2022 ställs det krav på klimatdeklarationer för nybyggda hus. Det innebär att en byggnads utsläpp av växthusgaser ur ett livscykelperspektiv måste redovisas, vilket gör det möjligt att ställa skarpa klimatkrav.
Enligt Boverket är åtgärder inom uppvärmning och materialproduktion särskilt viktiga för att sektorn ska nå netto-noll utsläpp på sikt. Möjliga åtgärder finns inom följande områden:
Material – minskad användning av material i byggnader, mer klimatsmart produktion av material, och utbyte av material mot mer hållbara alternativ. Ett sätt att minska byggnaders miljöpåverkan kan vara att öka andelen biobaserade material, där stommar av trä är exempel. Trä är ett förnyelsebart material där själva träet inte bidrar till en ökning av växthusgasutsläppen, eftersom trä binder kol.
Transport – minskade transporter, överflyttning till transportslag med mindre klimatpåverkan och ökad elektrifiering. Inrikestransporter står idag för omkring en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser.
Energi och uppvärmning – energieffektivisering genom renoveringar, högre energikrav och minskad användning av fossila bränslen för fjärrvärmeproduktion. Ny teknologi som exempelvis AI och energilagring kan medföra nya möjligheter att skapa klimatsmarta energilösningar. Det finns många insatser inom energi som omedelbart kan minska kostnader och den negativa klimatpåverkan. Andra insatser kräver större investeringar och kan ta år, beroende på typ av åtgärd, att räkna hem investeringen.
Avfall – design av byggnader för ökad flexibilitet och möjlighet till ombyggnad samt ökad möjlighet till materialåtervinning.
Byggbehov – minskat behov av yta per person genom exempelvis delningsekonomi, aktivitetsbaserade och flexibla kontor samt högre grad av flexibilitet på bostadsmarknaden.
Exempel på andra viktiga parametrar för att uppnå hållbarhetsmålen;
· Mätbarhet och transparens – det är viktigt att bygga en kultur kring mätning och styrning av hållbarhet. Mätning ger kunskap om vad som orsakar den största klimatpåverkan och utgör en grund för relevanta mål. Genom att sätta siffror på det som görs i kombination med uppföljning av resultat och transparens ökar sannolikheten att önskvärda resultat uppnås.
· Kunskap och vardagsrutiner för driften – ökad kunskap om vad som förbrukas och en förståelse för en fastighets egenskaper. Handlar exempelvis även om teknikkunskap kring styrning och optimering i de system som används.
· Utveckla styrning och skapa samverkan
· Byt till förnybar energi med låga utsläpp
· Minska effekten, lagra energi och nyttja AI – genom att nyttja AI, artificiell intelligens, kan man styra och optimera driften och undvika effekttoppar.
