SCB:s beräkningar visar att svenska hushålls totala sparkvot, det vill säga andelen av den disponibla inkomsten som svenskar väljer att spara istället för att konsumera, låg på hela 16,7 procent förra året.
Här inkluderas både sparande till tjänste- och premiepension, finansiellt sparande (aktier, fonder, etc.) samt realt sparande (hus, mark, etc.)
I och med att pensionsavsättningarna inte kan påverkas direkt av hushållen, så har man tagit fram en sparkvot exkluderad dessa. Den låg år 2018 på 9,5 procent varav finansiellt sparande stod för 5,5 procentenheter av dessa.
Det är inte bara den allmänna sparkvoten som har ökat de senaste decennierna, utan ungdomars sparbenägenhet. Idag uppger 92 procent av de under 25 år att de har ett eget sparande. Ser man på de som är över 65 år idag var det bara 32 procent av dem som hade ett eget sparande innan de var 25 år.
Att ungdomar sparar mer idag än tidigare generation kan bero på flera olika faktorer; så som att de har mer pengar att röra sig med, att möjligheten att få tag i en första bostad är svårare etc. Lägenheterna i våra storstäder och stuckit rejält i pris de senaste åren, och därför krävs en allt större kontantinsats i absoluta termer.
· Vi svenskar är alltså duktiga på att spara, faktiskt bland de bästa i Europa. Men sparar vi på ett bra sätt?
Den absolut vanligaste sparformen är ett traditionellt sparkonto. Där ger de svenska storbankerna i dagens lågränteläge ingen ränta på kapitalet. Därför minskar sparkapitalets värde i takt med inflationen. Exkluderar man det obligatoriska pensionssparandet så sparar dessutom nästan åtta av tio svenskar i olika fonder, där storbankernas allemans-/Sverigefonder är de absolut vanligaste. Det innebär att Sverige är det ett av de länder där störst andel av befolkningen fondsparar. I augusti 2018 uppgick svenskarnas totala fondförmögenhet till hela 4 434 miljarder kronor, vilket innebär nästan en halv miljon per person – barn och nyfödda inräknade!
1984 införde allemanssparandet vilket satte fart på det svenska fondsparandet. Allemansfonder innebar initialt en skattefri avkastning. Idag omfattas däremot allemansfonderna av precis samma regler som övriga fonder, men många av fonderna finns likväl kvar, om än vissa något rekonstruerade och med nya namn.
· Vad kostar då fondsparandet oss?
För att fondförvaltarna ska få betalt för sin förvaltning så tar de ut en så kallad förvaltningsavgift, ofta helt oberoende fondens prestation. En undersökning från Morningstar gjord 2016 visar att den genomsnittliga aktiefondavgiften i Sverige var 0,94 procent.
Ponera att du investerar 100 000 kronor i en aktiefond med en avgift på 1,3 procent (omkring storbankernas avgift för dess allemansfonder) och att den genomsnittliga årsavkastningen är 7 procent. På 30 år har dina 100 000 kronor blivit ungefär 525 000 kronor. Detta kanske låter bra, men det många inte tänker på är att dessa fonder i många fall i princip följer index. Med index menas det jämförelseindex som fonden ämnar prestera bättre än, i många fall OMXS30 – det vill säga de 30 mest omsatta bolagen på Stockholmsbörsen. Att samtidigt kalla fonden för aktivt förvaltad kan man ha åsikter om.
Hade fonden istället varit avgiftsfri hade dina 100 000 kronor efter 30 år blivit drygt 760 000 kronor. Som du ser får en avgift, som kanske kan låta låg, en stor påverkan på en investering på sikt. I detta exempel nästan en kvarts miljon kronor på en investering om 100 000 kronor.
Hos SBP Nordic kan du investera i fastighetsprojekt mot en känd och fast ränta och löptid – helt utan avgifter. Det innebär att du på förhand vet vilken årlig ränta du kommer att få på din investering (oftast mellan 8–16 procent) och du betalar ingen som helst avgift för detta. Du kan därmed vara trygg i det faktum att din investering inte kommer att beläggas med några avgifter som på sikt äter upp stora delar av din avkastning.
