Inflation och deflation, vad är det och vad innebär det för min privatekonomi?
I den här bloggen reder vi ut begreppen.
Inflation
Inflation innebär ett varaktig fallande av penningvärde i och med att den allmänna prisnivån ökar. Det medför att samma summa pengar räcker till färre varor och tjänster. Kort sagt minskar alltså pengars värde och priser på varor och tjänster ökar.
För att det ska ses som inflation måste prisökningen vara bestående samt gälla den allmänna prisnivån. Att priset på en specifik vara eller tjänst ökar innebär inte per automatik inflation då det inte gäller den allmänna prisnivån, och beror möjligtvis istället på minskat utbud av den specifika produkten eller en utveckling utav den.
För att det ska ses som inflation måste prisökningen alltså gälla den allmänna prisnivån, som ses som en slags varukorg med flertalet olika varor och tjänster i. Det finns även flera tillfällen med prisökningar av den allmänna prisnivån som inte heller är inflation, då de inte är bestående. Det kan exempelvis vara en förändring av moms, vilket inte leder till en bestående prisförändring utan snarare har en engångseffekt. Inflation kan uppstå av flera anledningar. Bland annat om efterfrågan på produkter under en bestående tid överskrider utbudet, det vill säga att folk vill köpa mer av produkter än vad som företagen kan producera – då pressas priset upp.
Inflation kan också ske om centralbanken okontrollerat ökar penningmängden, det vill säga den totala mängder pengar, i en ekonomi. Ett allt för stort ökat utbud av pengar i en ekonomi innebär att pengarnas värde försvagas och priserna stiger.
Förväntar sig till exempel hushållen att priserna i en ekonomi kommer att öka, kan de komma att kräva högre lön av sina arbetsgivare. För att kompensera för de högre lönerna kan arbetsgivarna behöva höja sina priser. På så sätt kan förväntningar om inflation frambringa inflation, eller elda på en redan befintlig inflation.
Även ökade kostnader för produktion av varor och tjänster, till exempel på grund av högre löner eller högre råvarupriser, kan innebära att företag måste höja sina priser och därmed skapas inflation.
Deflation
Deflation är motsatsen till inflation, vilket innebär en sänkning av den allmänna prisnivån i en ekonomi, och att penningvärdet ökar. Även här behöver förändringen gälla den allmänna prisnivån och vara bestående. Är inte deflation något bra då? Att priser sjunker och pengars värde ökar låter säkert bra i mångas öron. Men vad gör folk med sina pengar om de förväntar sig att pengarna är mer värda imorgon, och ännu mer värda i övermorgon? Jo, man minskar sin konsumtion. Varför köpa en produkt idag när jag kan få fler produkter för samma pengar imorgon? Minskad konsumtion innebär minskad efterfrågan. Konsekvensen av det kan vara att företag tvingas säga upp anställda – arbetslösheten ökar alltså. Blir folk arbetslösa får man mindre pengar att röra sig med och minskar därför sin konsumtion ytterligare, och på så sätt är en ond spiral skapad. Detta kryddas av att skuldbördan blir tyngre för skuldsatta hushåll, i och med att skulders värde växer när priserna sjunker. Därför väljer hushåll att minska sin konsumtion och betala av på sina skulder istället, vilket innebär en ytterligare minskad efterfrågan, och priser fortsätter därför att sjunka och skuldbördan blir än tyngre. Allt detta kan leda till en negativ ekonomisk tillväxt och dra ner länder i långvariga depressioner.
Mått på inflation
Riksbanken har sedan inflationsmålet om två procent infördes använt sig av konsumentprisindex, KPI, som målvariabel. Sedan ett par år tillbaka skiftade man dock till konsumentprisindex med fast ränta, KPIF.
KPI
Konsumentprisindex, KPI, är ett index som mäter den genomsnittliga prisutvecklingen för den alla de produkter hushållen konsumerar i Sverige. Här inkluderas grupper så som livsmedel, alkohol, tobak, kläder, boende, logi, sjukvård etc. KPI används inte bara som målvariabel för Riksbankens penningpolitik, utan även som justeringsunderlag för till exempel av pensioner, socialbidrag, etc., men också för att beräkna och analysera hushållens utveckling av realinkomst.
KPIF
Konsumentprisindex med fast ränta, KPIF, skiljer sig från KPI genom att man räknar bort effekten av ändrade räntesatser för hushålls bolån. Anledningen till att Riksbanken nu använder KPIF som målvariabel är att KPI kan ge en missvisande bild av prisutvecklingen. Skulle Riksbanken vilja föra en expansiv politik för att inte riskera deflation, kan man sänka styrräntan för att stimulera ekonomin. En sänkt styrränta kan dock innebära längre bolåneränta för hushållen och därmed lägre boendekostnader. Detta innebär att bokostnadsindexet i KPI minskar, och därför påverkar KPI på ett sätt att det ser ut som priserna sjunker, när anledningen i själva verket är att man sänkt räntan för att motarbeta sjunkande priser.
Varför är inte inflationsmålet noll procent?
Riksbanken önskar att ha utrymme för att inte hamna i deflation. Ett inflationsmål om noll procent innebär att man ligger på gränsen till deflation, vilket lätt kan eskalera i en ond spiral om man hamnar där. Riksbanken har valt att sätta ett inflationsmål om två procent, med syftet att försöka hålla penningvärdet stabilt. En hög inflation innebär i regel hög volatilitet, det vill säga att inflationen snabbt kastas upp eller ned. Det medför svårigheter att planera och investera, då man inte vet hur penningvärdet är imorgon. Ett mål om två procent innebär därför att man både har utrymme till deflation samt en tillräckligt låg inflation för att minimera volatiliteten.
Varför är det viktigt med kunskap kring förändring av penningvärde?
När man pratar lån och investeringar kan du se räntan på två sätt; den nominella och den reala. I nominella termer menar man den ränta som anges när du får en låne- eller investeringsmöjlighet. Men denna räntan tar inte hänsyn till att pengars värde förändras. Därför pratar man också om den reala räntan, där man adderar förändringen av penningvärdet.
Tar du till exempel ett lån med en ränta om tre procent och inflationen är två procent, blir den faktiska räntan en procent. Detsamma gäller en investering, för att beräkna den reala räntan så behöver du räkna av inflationen. Är din avkastning exempelvis tio procent och inflationen två procent, blir den faktiska avkastningen åtta procent.
Även när du förhandlar kring din lön är det viktigt att veta vad inflation är och dess storlek. Får du en löneökning om en procent och inflationen är två procent, är den reala löneförändringen minus en procent, alltså är din lön mindre värd idag en för ett år sedan.
