Fem sätt att investera i fastigheter

1. Bostadsköp

Att köpa egen lägenhet, hus eller sommarstuga är något de flesta kan relatera till.
För många är det den första och kanske största investeringen i livet. I regel går man in med en kapitalinsats på 15 % och lånar resten av banken, vilket gör att man får en god hävstång på sitt satsade kapital. Värdeutvecklingen på bostaden är bunden till bostadsmarknadens utveckling och andra aspekter, såsom den lokala tillväxten i närheten av bostaden. Först vid en eventuell försäljning kan du realisera en eventuell vinst eller förlust, men man måste fortfarande ha någonstans att bo. Att äga sin egen bostad anses traditionellt som fundamentet i att bygga en förmögenhet. Enligt en rapport från 2017 har den svenska bostadsmarknaden ökat med i snitt 9% per år sedan 1980. Den svenska aktiemarknaden ökade under samma period med 15,74%. En god investering anser många särskilt i förhållande till risken. Att det i Sverige är mer vanligt än i många andra länder att äga sin egen bostad är en bidragande faktor till landets traditionellt starka ekonomi.

2. Aktier

Du kan också köpa aktier i ett börsnoterat fastighetsbolag. Det som händer då är att du blir aktieägare i bolaget. Du kan själv göra research om olika bolag innan du köper aktier i bolaget – för att veta mer om personerna bakom bolaget och hur bolagets utveckling sett ut. Det skiljer mycket mellan bolagens mål och fokus vilket man bör vara medveten om. En del har fokus på utveckling men av de börsnoterade så är oftast förvaltning huvudfokus. Detta speglar i sin tur avkastningen. Man får även tänka på att exempelvis räntenivåer och avdragsmöjligheter för dessa blir en riskfaktor att ta i beräkning. I slutändan sätter du din tillit till bolaget i fråga och har själv i princip ingenting att säga till om när det kommer till val av projekt eller nyförvärv till hyresbeståndet.

Din investering bidrar därmed inte till samma valmöjlighet – som att kunna investera i ett specifikt projekt, som om du till exempel hade investerat i enskilda projekt genom crowdfunding eller crowdlending.

Vid aktier har du inte heller någon säkerhet bakom din investering – så om bolaget skulle gå i konkurs även om det är ovanligt för ett noterat bolag så finns inga garantier eller säkerheter som prioriterar dig som aktieägare bakom. Med tanke på att bolaget är börsnoterat – kommer det också påverkas av börsens svängningar.

3. Fonder

När du investerar i fastighetsfonder kan man säga att du köper en korg med aktier i olika bolag. Det innebär att du får en god spridning – om det händer något i ett enskilt bolag kommer det inte slå lika hårt som enskilda aktier eftersom det handlar om en spridning i olika bolag i fonden. Många upplever det enklare att köpa en fond, eftersom man inte behöver välja varje enskilt bolag att satsa på själv. Det som kan upplevas negativt är att det blir mer tidskrävande att få koll över vilka specifika företag man egentligen investerar i. Fonden bestämmer vilka bolag som ska placeras i korgen och fastighetsbolagen väljer i sin tur sina egna projekt utifrån sina intressen. Fastighetsfonder följer också ofta konjunkturen mer än andra fonder vilket man skall tänka på. De är också ofta mer räntekänsliga och skall inte jämföras med andra mer traditionella fonder som investerar i branscher som inte är så högt belånade.

Det tas dessutom som regel ut en eller flera avgifter i fonden som totalt kan bli ganska höga – och som därmed kan äta upp delar av din avkastning. Det positiva är att det endast krävs en låg kapitalinsats och att fonder har en större riskspridning än enskilda aktieinvesteringar.

4. Crowdfunding (aktiebaserad)

Konceptet crowdfunding har vuxit sig större i Sverige och världen under de senaste åren.
Vi brukar prata om två olika sorters crowdfunding – aktiebaserad och lånebaserad. Lånebaserad crowdfunding, även kallat crowdlending, är när investerare lånar ut kapital till ett fastighetsprojekt som söker finansiering. Aktiebaserad crowdfunding innebär att du som investerare istället går in som delägare i fastighetsprojektet. Ofta på liknande sätt som om du skulle vara aktieägare i ett företag. I slutändan delar samtliga fastighetsägare och investerare på projektets vinst eller delar av den. Aktiebaserad crowdfunding anses ha en högre risk eftersom det oftast inte finns samma typ av säkerheter bakom som med crowdlending. Ett lån är också alltid en prioriterad fordran över aktier i händelse av exempelvis inställda betalningar eller konkurs.

5. Crowdlending (lånebaserad crowdfunding)

Crowdlending är också en form av crowdfunding men med skillnaden att man lånar ut pengar ofta till en fast ränta istället för att köpa aktier. Crowdlending precis som crowdfunding sker ofta via en automatiserad, digital plattform. Detta gör att det oftast kan ske courtagefritt – utan avgifter för dig som investerare. När du investerar genom crowdlending regleras lånen av ett bindande avtal som anger räntan, den underliggande säkerheten och lånets löptid. När löptiden för lånet är slut får du tillbaka ditt utlånade kapital tillsammans med avkastningen – som här speglar den förbestämda räntan. Jämfört med investeringar på börsen behöver man inte vara orolig för börssvängningar då räntan är fast under lånets löptid.

De fastighetsprojekt som finns på plattformen SBP Nordic – backas upp av flera typer av säkerheter i form av panter i fastigheter direkt eller indirekt, aktier eller företagsinteckningar samt borgen både från exempelvis moderbolag samt personlig från ägarna. Fördelarna med crowdlending är bland annat att man får en förutbestämd ränta samt att du vet när du får tillbaka ditt investerade kapital. Läs mer i inlägget fastigheter – numera en tillgänglig investeringsform.