Stigande elpriser har riktat nytt fokus på den kritiska energiförsörjningsfrågan. Efter Rysslands invasion av Ukraina utvärderas energipolitiken extra mycket utifrån ett etiskt perspektiv. Vad är egentligen bäst för samhället och mänskligheten på sikt? Vissa hävdar att vind och sol som kraftkällor måste vara centrala i framtidens energiförsörjning.
Europa importerar i dagsläget stora mänger gas och olja från Ryssland för att upprätthålla en stabil energiförsörjning på kontinenten. Från krigets utbrott till början av april hade EU importerat rysk gas motsvarande 360 miljarder svenska kronor. Med tanke på det mycket kritiska läget och relationen till Ryssland framöver ser sig omvärlden nu om för att hitta alternativa vägar för att kunna bistå med en sund och pålitlig energiförsörjning.
Till följd av kriget vill nu EU kraftigt minska importen av den ryska gasen. En rad olika åtgärder och förslag för hur detta ska gå till har lagts fram av EU-kommissionen, som menar att omställningen till andra energikällor måste påskyndas, där är solceller en viktig del.
EU-kommissionens förslag är installation av minst 300 gigawatt solpaneler fram till 2025, målet därefter är ytterligare 500 gigawatt installerat till 2030. Planen för energiförsörjningen ska publiceras tillsammans med ny lagstiftning för att påskynda omställningen.
Förslaget vill kunna göra det obligatoriskt att installera solceller vid nybyggnation och renoveringar av befintliga fastigheter. Man vill även korta ner ansökningsprocessen om att få tillstånd för solcellsinstallation till tre månader. Utöver dessa förslag ser EU gärna att innovation för området ska främjas. Man välkomnar nya idéer för hur man ska kunna maximera solenergiförsörjningen till havs genom exempelvis flytande solceller.
Projekten du kan investera i på plattformen genomgår en gedigen koll innan de hamnar där. Del av den kollen är för att säkerställa att projektet inte bara följer gällande regelverk, utan också om det ligger rätt i tiden och följer med trenderna.
